-Vi åker nu! ropade Natt innan han och Karin gick till taxin som väntade utanför. Det var spännande och återigen fick han fjärilar i magen.
När de väl satt i taxin tittade han på Karin och log, sedan la han handen på hennes nu buktande mage. Hans blivande fru och barn, nu på väg till vad som kan bli deras blivande hus. När taxin stannade hjälpte han Karin ut.
-Haha, dumsnut, jag kan ta mig ut själv! men hon lät inte arg utan slog honom bara retsamt på armen. När de stod och betraktade huset så tystnade de båda två.
Det var stort och det var... perfekt. Det fanns till och med ett garage om de skulle få råd till att köpa bil.
-Hej och välkomna, vill ni se insidan? Karin och Natt gick mot mäklaren som visade dem huset och för varje rum blev de allt mer säkra, de ville ha det här huset!
När Natt och Karin kom hem så satt Uranus i soffan och skickade ett sms till Gator, men trots att hans fina svar så kände hon sig nerstämd. Hon ville inte att han skulle flytta, även om hon förstod att det skulle bli lite trångt med allihop under samma tak.
När Uranus tittade på Karins mage kände hon en konstig känsla. Hur kändes det egentligen? Att de skulle få barn alltså. Det måste kännas spännande och.. "men jag ska vänta! tänker inte skaffa barn det första jag gör. Jag vill köra bil, motorcykel, spendera nätter med Gator under bar himmel och kanske åka utomlands." men hur hon skulle få råd med allt var en annan femma.
-Unni är du klar? ropade Natt, och Uranus kom på att hon inte hade tid att sitta och slappa i soffan utan sprang och bytte om. De skulle alla följas med till Natts student.
När de väl var där så hade Uranus tänkarna på annat håll, hon tänkte på ställen hon ville åka till och saker hon ville göra, och överallt i alla tankar var Gator med.
Två dagar senare...
Det var dags för fest igen, men denna festen skulle bli annorlunda än den förra. Natt och Uranus hade spenderat mycket tid tisslande och tasslande om vad som skulle ske ikväll.
-Är du verkligen säker på detta Unni? Jag vill inte att du ska känna att du blir åsidosatt, det är ju ändå din födelsedag!
-Lyssna här, du vet att jag inte gillar uppmärksamheten, eller att det ska komma folk överhuvudtaget så jag är bara tacksam över att behöva vara kvällens totala fokus. Det var sant, hon tyckte inte riktigt om att vara i fokus, eller... tänk att få vara fokus på ett annat sätt, tänk att få vinna en löpartävling eller något sådant. Ta emot pris och... Uranus upptäckte att Natt pratade med henne och släppte sina tankar, tills vidare.
-Dags att blåsa ut ljusen! ropade Natt, Karin och Gator i kör. Uranus var egentligen lite trött på tårta men hon skulle fylla år nu. Efter detta var hon vuxen. Hon skulle få köra bil, åka utomlands, skaffa jobb och... ja göra vad hon vill egentligen. Det betydde också att det var dags för hennes märkning, något hon inte riktigt förstod vad det var eller varför det var så nödvändigt. Hon brukade ofta titta på sin mammas tatueringar och tre piercingar i näsan, men kunde inte se sig själv i det. Men samtidigt ville hon ha det. Hennes mamma hade det och alla på Galaxia. Varför försöka vara något man inte är, hon var ju faktiskt också en galxian även om hon aldrig varit där.
När hon stod framför tårtan och skulle blåsa ut ljusen så visste hon inte riktigt vad hon skulle önska sig, men så dök tanken från tidigare upp. "Jag önskar att jag blir en sportstjärna, känd för mina atletiska kunskaper istället för mina öron."
-Om jag får stjäla uppmärksamheten lite! Natt log sitt vanliga leende, men inombords var han både glad och nervös. Vart kom all denna plötsligt nervositet ifrån? -Jag har med Unnis tillåtelse fått lov att få stjäla hennes kväll lite. Det är nämligen så att jag och Karin har hittat ett hus, och vi har köpt det. Han vågade inte titta åt varken sin syster eller sin mamma, men tog Karins hand innan han fortsatte.
-Det jag kommer säga nu är något som kanske går emot vad mitt folk gör, men för Karins folk är det inte så konstigt även om det kanske är ovanligt i vår ålder. Vi har tänkt gifta oss. Här ikväll framför er som är våra närmaste.
Uranus tog sin mammas hand när hon såg att hon såg något förfärad ut. Hon hade berättat för dem när de var barn att äktenskap inte var vanligt, inte ens strikta förhållanden var lika vanliga som på jorden. Äktenskap var något väldigt speciellt och skedde mellan människor som levt tillsammans hela livet. Även om Natt och Karin älskade varandra så hade de inte varit tillsammans så länge.
-Han är så olik mig, men eran morfar och mormor gift sig, de hade varit tillsammans hela livet och ja.. jag hoppas de var tillsammans till slutet. Saturnus viskade detta till Uranus och kramade hennes hand. Uranus hade inte sett det hos sin mamma innan. Hennes mamma hade alltid varit orolig av sig men hon hade aldrig sett den saknaden förut.
Natt och Karin hade bara ögon för sig själva och Uranus satt med sin mamma som inte sa mycket, när kvällen närmat sitt slut så var det Uranus som sa ett kort hejdå till alla utan Gator som hon stod en stund extra med.
När alla hade gått så gick hon fram till spegeln och tittade på sina långa öron, hon betraktade sina tunna skivor till pupiller och sin gula hud. Hon granskade till och med de blåa topparna i håret. Hela sitt liv hade hon bara velat smälta in, men nu kände hon en känsla hon inte känt förut. Hon kände sig stolt över sig själv, för hon var en av vad som skulle kunna vara de sista av sitt folk. Med stoltheten kom också en annan känsla, en känsla av rotlöshet.
Uranus har egenskaperna:
Älskar naturen
Fordonsentusiast
Atletisk
Familjeinriktad
Hennes livsönskan blev:
Bli en superstjärna (nivå 9 proffsidrott)
Uranus är arvtagaren och modern till generation 2.
Morgonen efter ville Uranus inte gå upp. Hon visste att detta var sista dagen hennes bror bodde hemma, och även om det bara varit för ett par dagar så hade hon även vant sig med att ha Karin där.
Men Uranus satte sig upp i sängen och tog på sig kläder och åt frukost med sin bror och hans fru samt sin mamma som inte sa mycket.
-Ni kommer klara er fint, det är klart det kommer vara ovant men vi bor ju på samma planet! Till och med samma kvarter. Vi kan besöka er hur ofta som helst.
Saturnus kramade först Karin och sedan Natt. Hon tog hans huvud mellan sina lila händer och tittade honom djupt in i ögonen.
-Det är bäst för dig det!
Uranus följde dem till dörren och efter att Karin gett henne en kram så gick hon i förväg.
-Unni. Det är du som snart kommer bli familjens överhuvud. Det kommer bli ensamt om du står själv, men om Gator inte är rätt person så är han inte det. Du lever bara en gång så lev stort och fritt lilla syster min.
De kramades en sista gång och Uranus kände hur strupen snörptes ihop. Men hon svalde ner sina känslor och tittade när Natt gick emot taxin. Han vinkade en sista gång och log innan den körde iväg.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar